Effektsignatur
Energimätaren i fjärrvärmecentralen registrerar kontinuerligt flödet och temperaturskillnaden mellan inkommande och utgående fjärrvärmevatten. Av dessa värden räknas effekten ut och plottas med utomhustemperaturen i ett diagram med utomhustemperatur på x-axeln och effektbehov på y-axeln.
Vid höga utetemperaturer påverkas inte byggnadens förbrukning av utetemperaturen utan bestäms av annan värmeanvändning som exempelvis tappvarmvatten, detta illustreras nedan av den gröna linjen i grafen. En linje (regressionslinje) ritas ut i diagrammet, linjen är beräknad av mätpunkterna och är själva effektsignaturen, se den röda linjen i grafen nedan.
Sedan läses effekten ut på regressionslinjen vid en viss utomhustemperatur (dimensionerande utomhustemperaturen), se tabellen nedan. Den avlästa effekten används som grund för debiteringen och multipliceras med priset för effekt i det effektintervallet enligt prislistan.
Med effektsignatur beskrivs hur mycket effekt (kW) en byggnad behöver vid olika utomhustemperaturer.
Grafen nedan visar hur effektbehovet (kW) ökar när utetemperaturen sjunker, punkterna är mätdata och linjen är den beräknade effektsignaturen.
Exempel:
I grafen ovan har effektsignaturen bestämts vid den dimensionerande utetemperaturen -20 °C. Fastigheten i grafen använder 55 kW vid -20 °C och denna effekt bestämmer det fasta priset enligt prislistan för varje ort. Så att det fasta priset per år är summan av grundpris + effekten multiplicerat med effektpriset.
Dimensionerande utetemperatur (DVUT)
I tabellen nedan framgår den dimensionerande utetemperaturen för ett dygn.
| Nät | DVUT, grader |
| Gnosjö | -13,1 |
| Kramfors och Nyland | -21,5 |
| Valdemarsvik | -12,5 |
| Bjuv, Åstorp och Billesholm | -8,7 |
| Vejbystrand och Hjärnarp | -8,7 |
| Årjäng | -16,9 |
| Tanumshede | -11,1 |
| Östhammar, Gimo och Österbybruk | -14,2 |
| Tibro | -13,0 |
| Hultsfred | -14,4 |
| Smålandsstenar | -12,7 |
| Ellös och Henån | -10,5 |
| Åmotfors | -18,2 |
Anledningen till ändringen av prismodell till effektsignatur är:
- Rättvis debitering som på ett mer korrekt sätt speglar kostnaderna i fjärrvärmeproduktionen.
- Incitament för kunder att sänka effekten genom styrning, planering och energieffektiviseringar.
Påverkan för olika energianvändning
- Fastigheter som har en jämnare värmeanvändning, plockar ut mer energi över tid vid lägre effekter gynnas.
- Fastigheter med en spetsigare värmeanvändning med höga effekttoppar eller hög värmeanvändning endast under kallare perioder får betala mer.
Planer framåt
Till 2027 planeras att införas en komponent i prismodellen kopplad till flödet eller returtemperaturen. Med flödet menas den mängd vatten i kubikmeter som passerar fjärrvärmecentralen i byggnaden under en viss period, och med returtemperatur menas temperaturen på fjärrvärmevattnet som skickas tillbaka från fjärrvärmecentralen till produktionsanläggningen. Denna nya komponent läggs inte på prismodellen som en extra debitering utan när den införs kommer energipriset eller effektpriset sänkas i samma utsträckning.
Anledningen till en flödes- eller returtemperaturkomponent är att den speglar kostnaden för att producera och distribuera fjärrvärme. Det krävs mer el att pumpa runt mer vatten i ledningarna och värmeförlusterna ökar vid högre returtemperaturer. En låg returtemperatur är också viktigt för att omhänderta värmen i rökgaserna i produktionsanläggningen, desto lägre returtemperaturer desto mer värme kan tas tillvara och därmed effektiviseras anläggningen.