Industrin kan få ut mer av de egna energisystemen

Energiintensiva företag kan reducera sina koldioxidutsläpp och samtidigt sänka energikostnaderna. Men då krävs att de låter proffsen sköta jobbet.

Klimatkonferensen COP26 har nu avslutats. Enligt slutdokumentet ska deltagarländerna senast nästa år inkomma med mer ambitiösa planer för att minska koldioxidutsläpp. Sverige är på god väg mot Riksdagens mål att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll senast år 2045. Såväl elproduktion som uppvärmning av bostäder sker idagprincip fossilfritt. I transportsektorn har övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel kommit längre än i de flesta andra länder.

Men det finns en stor outnyttjad potential. I tillverknings- och gruvindustrin, som står för ca 25 procent av Sveriges totala energiuttag, växer användningen av fossila bränslen snabbare än fossilfria. Statistik från SCB visar att under perioden 2009 och 2019 steg användningen av fossila bränslen 4,9 procent, motsvarande 1,2 TWh. Under samma period ökade användningen av fossilfria (eller näst intill) energikällor som el, fjärrvärme och biobränslen sammantaget med 3,1 procent.

Många tillverkande företag dras med ineffektiva energisystem. Det gäller i hela sektorn, och i nya så väl som gamla anläggningar. Även i de stora datacenter som nu byggs ventileras oftast överskottsvärme rakt ut i luften i stället för att tas om hand. Varmvatten som skulle kunna värma bostäder eller omvandlas till el spolas ut i älvar, sjöar och hav.

Trots en intensiv klimatdebatt och många regulatoriska grepp för att sänka växthusgasutsläpp verkar det som energisystemen hamnar långt ned på listan när industriföretag prioriterar bland sina investeringsbehov.

Så borde det inte vara. Tre megatrender gör det allt mer angeläget att uppgradera energisystemen:

1. Dekarbonisering: Krav på företag att reducera koldioxidutsläpp tilltar. Efter COP26 kommer ambitionerna från samhällets sida att öka ytterligare. Föråldrad energiproduktion blir allt dyrare och svårare att motivera inför kunder, medarbetare och ägare.
2. Digitalisering: Digitala drifts- och underhållsplattformar för energiproduktion höjer effektiviteten, minskar utsläppen, och sänker driftskostnaderna. Med hjälp av AI kan energiåtgången anpassas i realtid, och utbyggnaden av 5G gör det lättare att driva och underhålla energisystem på distans.
3. Decentralisering: Pandemin har synliggjort stora sårbarheter i de globala logistik- och värdekedjorna. Nu vill många företag att deras tillverkningsenheter ska ingå i regionala logistikkedjor, och helst delta i lokala cirkulära ekonomier. Incitamenten att ta tillvara sidoströmmar, som till exempel spillvärme, ökar.

Genom att överlåta avsvaret för investeringar och energisystem till professionella och långsiktiga aktörer och sedan köpa tillgången till energi som en tjänst, kan företag dra nytta av de här trenderna.

Idén att låta proffs sköta infrastruktur som inte tillhör kärnverksamheten är vare sig ny eller konstig. Till exempel äger allt färre företag sin egen it-hårdvara. I stället köper man lagring och processorkraft som en tjänst. Standardprogramvara, exempelvis affärssystem, köps som Software-as-a-Service, SaaS.

Ännu färre företag äger sina kontors-, tillverknings-, och lagerlokaler. Det är bättre att sälja ytorna till fastighetsbolag som kan sköta och utveckla dem. Resurserna som frigörs kan investeras i kärnverksamheten.

Logiken är lätt att förstå. Företag som frigör resurser åt kärnverksamheten, där de skapar värde, ökar sin konkurrenskraft.

Minst tre kriterier måste vara uppfyllda för att en avyttring av energisystem ska fungera; den ska vara hållbar, den ska vara redundant, och den ska vara lönsam. Om inte samtliga tre går att bocka av finns inget business case.

Den snabba teknikutvecklingen i kombination med de historiskt låga räntorna gör att business caset för att avyttra energisystem ser mycket bättre ut idag än det gjorde för fem, tio år sedan.

Det gäller att hitta partners med;
• teknisk kompetens och erfarenhet av att integrera företags energianläggningar i lokala energisystem,
• förmåga att hantera sidoströmmar (som t ex överskottsvärme),
• kapital och investeringshorisont som tillåter dem att förvärva, äga och utveckla energianläggningar under lång tid.

Runt om i Sverige vaknar nu insikten att outsourcing av energisystem ofta är nyckeln till att spara pengar och koldioxidutsläpp samtidigt. Det är bra för företagen, och det är bra för klimatet.

Läs om hur du kan anpassa dig till en marknad i förändring.