Skip to content

Kommuner behöver fatta viktiga beslut för att säkerställa tillgänglighet, tillförlitlighet och hållbarhet för fjärrvärme i en långsiktig framtid

July 3, 2020
  • Infratalks
  • |
  • News

Clas Blomberg är chef för kommunal infrastruktur på Nevel. Han har lång erfarenhet inom energimarknaden, inklusive energiproduktionsanläggningar, processindustrier och förnybar energi, och är aktiv i forum för energibranschen. Clas motiveras av tillväxt och drivs av att utveckla kommunal infrastruktur till en ny nivå genom att skapa synergier och stordriftsfördelar.

En 50 år gammal infrastruktur är inte ovanlig i många kommuner, vilket innebär att de behöver fatta viktiga beslut gällande modernisering av tillgångarna i sina fjärrvärmenät. Men samtidigt som de gör bedömningar inför besluten, hanterar kommunerna också ofta krav på att sänka kostnaderna och effektivisera sin verksamhet. Olika typer av service- och investeringsmodeller stödjer optimeringen av energiproduktionen, och leder till en mer resurseffektiv framtid.

Mot en framtidssäker, koldioxidneutral fjärrvärme

Under de närmaste åren kommer minst hälften av alla finska kommuner att ställas inför ett val när det gäller modernisering av infrastrukturen. Det finns två tydliga mål bakom behovet av att förnya äldre fjärrvärmenät: det första är att säkerställa tillgänglighet och tillförlitlighet för infrastrukturtjänster, och det andra är att bidra till en fortsätt strävan mot koldioxidneutralitet. Kommunerna måste besluta om investeringar innan de äldre anläggningarna drabbas av avbrott och ökade kostnader. Det rätta valet är beroende av ett antal faktorer, som är unika för varje kommun.

Fyra utvecklingsområden

Ett av fokusområdena som behöver övervägas är att modernisera energidistributionsnätet och värmeanläggningarna helt och hållet, och ersätta värmepannor för att möjliggöra ökad användning av biobränslen. För närvarande är mängden biobränsle som används i fjärrvärmenäten i Sverige cirka 96 %, och med förändringar i anläggningsteknologi kan siffran ökas till 100 % – ett stort steg mot kolneutralitet.

Medan energiproduktionen fortfarande till största delen är baserad på användning av bränsle, består framtiden av el genom exempelvis kombinerade lösningar för värme och kyla. Överskottsvärme som genereras genom att kyla luft matas till fjärrvärmenätet för att leverera CO2-neutral värme, istället för gå till spillo.

Ett annat fokusområde är att modernisera automationssystemen i anläggningarna. Att ansluta anläggningen till en central, digital driftsplattform ger värdefulla data från anläggningen, som stöder beslutsfattande och kan användas för att optimera bränsleanvändning, bränsleeffektivitet och kvarvarande syrgasnivåer, vilket hjälper till att förbättra energieffektiviteten och minska utsläpp och kostnader. För kommunala fastigheter och husägare ger det också tillgänglighet till energiförbrukningsdata via smarta mätare.

Ett tredje område är att etablera ett lokalt ekosystem med samarbete mellan industriella och kommunala aktörer. I ekosystemet kan fjärrvärme produceras som en plattform där industriella sidoströmmar utnyttjas, vilket minimerar överskottsvärme och avfall. Tanken med den cirkulära ekonomin är att skapa fördelar för industrier, kommuner och hushåll.

Slutligen kan kommuner lägga ut sin energiproduktion och välja investeringsmodeller som drar nytta av kostnadseffektiva och tillförlitliga infrastrukturlösningar, med stordriftsfördelar som gör att kommunerna kan fokusera på sina viktigaste ansvarsområden.